nätterna

Idag drar jag mig för att gå och lägga mig. När man haft ett par nätter med dålig sömn börjar den där känslan smyga sig på. För jag har gjort allting rätt och trots min sömnbrist jobbat, tränat, yogat, gått med Johanna, inte ställt in en enda plan. Men ändå sov jag inte när kl var 03:30 inatt. Och jag VET att det inte är farligt och kroppen tål och det är bara att gå upp och sen försöka igen och blabla men det är också så himla jobbigt. Känslan är att inte bara natten pajar utan även den lediga dagen eftersom man blir som mentalt bakfull. Otrevligt självprat. Tårar bakom ögonlocken. Lite för vass i tonen framåt kvällen för då orkar man bara inte mer. 

Nä idag vill jag inte gå och lägga mig. Jag orkar inte det.