onsdag 21 november 2012

mammapatrasket

Att följa Alex Schulman på Instagram gör att jag dagligen påminns om varför jag medvetet undviker platser med för många pratsugna småbarnsföräldrar, främst då mammor. För så fort han fotar och skriver något om sina barn haglar kommentarerna in. Mammor som redogör för hur de gör när de nattar sina barn. Mammor som redogör för hur tidigt de går upp på morgonen. Mammor som tipsar Alex om hur han ska göra med sina barn istället för hur han gör nu för det är fel. Mammor som kommenterar om inte hans bebis har lite väl mycket kläder på sig?

Ofta sker det också med viss överlägsenhet, som att de samtidigt säger "tro inte att det är något speciellt med dig eller synd om dig Alex Schulman, så här har vi mammor det alltid!"

Vad är det med mammor och deras självförtroenden? Mäts vårt värde verkligen enbart i hur (perfekta) vi är med våra barn? Eller ska jag som feminist förstå att detta är något slags uttryck för kvinnor som vill höja statusen på det vi har gjort i hundratals år och som inte bedöms vara lika värdefullt som saker män traditionellt gör och har gjort? Och att det därmed är så provocerande att en man plockar poäng inom detta område? Jag fattar nog inte.

Och jag vet inte vad som är mest tragiskt; att de facto skriva den här typen av kommentarer och påpekanden eller att man, när man väl får chansen att kommunicera med en kändis, väljer att redogöra för så otroligt tråkiga saker.

Jag har bara en sak att säga till den här typen av mammor: Ni är så jädra tråkiga.

Inga kommentarer: