Alltså, visst kan jag störa mig på facebook.
På att jag blivit beroende av att kolla något dagligen som jag inte gjorde förut.
På att jag lägger massa tid på att sitta framför datorn och lägga in kort, kolla på andras kort och nominera folk till en massa töntiga saker.
På att jag fått märkliga lyx-problem som: "ska jag adda honom/ henne?" eller "känner jag den här personen tillräckligt för att gratulera på födelsedagen?"
Men sen får man kontakt med någon gammal goding från förr eller får chansen att se bilder från kompisens nyrenoverade hus eller barn som växer eller roliga inflyttningsfest, saker som man i annat fall skulle få se väldigt sällan eller missa helt. Och då känner jag att nä, fan vad facebook är bra!
Det håller mig liiite närmare mina vänner och ger mig liiite mer inblick i deras liv långt bort.
Inbillar jag mig åtminstone..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar