att vara en idiot

Idag hade vi möte och det gick som vanligt till så att jag sa en massa sanningar ingen vill höra, pratade hela tiden och avbröt andra eftersom jag tycker att just det jag har att säga är så bra och viktigt att jag kan bete mig som en respektlös idiot och sen får jag ångest resten av dan för att jag är en sån damp-unge. Jag hatar att vara i sammanhang jag inte kan hantera. Jag önskar att jag kunde säga att alla andra är idioter, likt den där serierutan där en kille säger "världen är full av idioter" och sen svarar en annan "vadå, vad menar du?" och ovanför honom är en skylt där det står "Idiot". Fast jag känner liksom väldigt starkt att nej, alla är inte idioter. När jag tänker efter kan jag inte komma på en enda i min närmaste omgivning (jo en men vi har slutat hälsa) som är en idiot. Däremot känner jag att jag är omgiven av idiotiska system, idiotiska fördomar, idiotiska kulturer och idiotiska beslut. Eller ännu värre, tänk om jag är omgiven av vanliga system, vanliga fördomar, vanliga kulturer och vanliga beslut men jag förstår dem inte för att jag är en sån idiot?