En genomlyssning av en gammal blandskiva fick mig att inse att vissa låtar verkligen inte åldras med värdighet. Till exempel Hugger i sten med Lars Winnerbäck. Herregud vad dålig den är, riktigt dålig. Men det tyckte knappast jag och halva Sveriges befolkning då det begav sig.
Lyckligtvis finns det desto fler låtar som faktiskt bevarar sin glans. En för mig odödlig klassiker som alltid är bra är Hallelujah. Egentligen vilken version som helst, till och med wailande countrybrudar och Idoldeltagare gör den bra för att det i grunden är en så bra låt. Jag gillar Jeff Buckleys version bäst men mitt starkaste minne av den här låten har jag ändå till Cohens original när jag satt höggravid och grät i en biosalong någonstans i Sverige.
Därför är det den jag lyssnar på idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar