Mitt förmiddagsbesök bland alla mammor med barn på Öppna förskolan fick mig att så fort jag kom hem kasta på mig målarkläderna för att bära bort lite dörrar, sandpappra lite och ta mig an lite dörrlistmålning.
Jag vet inte varför det är så här, måste jag kompensera för tjejiga och mammiga saker med grabbigt för att intyga mig själv att jag är en riktig feminist?
Eller så är det bara så att man behöver en skarp kontrast efter sådana barnmatssnack-barnkläderssnack, le-mot-allas-barn-sammanhang annars kvävs man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar