Att ha barn som kan prata gör att man får (om inte annat lära sig ha) ett väldigt avslappnat förhållande till kiss, bajs, snoppar och snippor. Idag när Theo reste sig från pottan frågade jag honom om han hade bajsat.
- Jaa!
- Nej det hade du visst inte. Men det gör ju inget.
- Har bajsat!
- Det kanske bara var en prutt?
- Hahahaha, skrattar han påtagligt hånfullt och förnärmat, nej!
Kanske var det en fruktansvärd förolämpning i småbarnsmått mätt, vad vet jag, jag är så dålig på att förstå andra kulturer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar