rädd

Det var så lustigt igår kväll. Jag hade somnat före Jonas och, trots att jag sovit jämte Jonas nästan varje natt i 7 års tid, fick jag totalt hjärnsläpp när jag vaknade till och såg honom stå jämte sängen i mörkret. Jag satte mig upp stel som en pinne och sa med livrädd stämma

- V..v..vem är du?!

Jag var helt säker på att nu händer det, nu blir jag överfallen i hemmet av en galning.

Efteråt var det mest jag som kände mig som en galning. Jag måste sovit väldigt djupt...