hyllning till kvinnan

I perioder utvecklar jag ett manshat. Inte mot min man specifikt utan mer generellt. Jag tror inte alls olikheter handlar om reklam eller att tjejer har rosa klänningar på sig utan om en kombination av inlärning och sammansättningen av substanser i våra hjärnor. Det är därför män är bra på att t.ex. bajsa länge och att meka och bygga olika saker (under förutsättning att de blir lämnade utan barn och hushållsansvar i flera timmar). Vi kvinnor däremot blir väldigt bra på att göra många saker samtidigt eftersom vi måste ta hand om barn och hem och växter när våra män mekar och bygger och tömmer tarmen. Sen när kvinnan visar någon form av irritation eller trötthet eller minskad sexlust då blir männen rädda. De förstår nämligen inte vad som har hänt och eftersom de aldrig har lärt sig att sätta ord på sina känslor tar de istället disken och hoppas det hjälper. Och det gör det för kvinnor orkar inte vara den som ska älta och prata och lösa saker hela tiden. Så vi köper disken för vi uppskattar också att nuppa, få en altan och slippa lämna in bilen till verkstan. Men vi skulle aldrig klara det med sinnet i behåll utan andra kvinnor.