Jag hörde en låt på radion och blev stående i köket med en märklig känsla i kroppen. Den här gamla dängan! Min låtsas-hippie-tid! (som inföll strax efter grungetiden och före eller nästan samtidigt som långa-kjolar-och-bära-ametister-runt-halsen-tiden).
En låt som representerar Ung Vänsters nattcafé, pappas LP-skivor och utsvängda byxor inköpta på en outlet på Öland. En tid då jag försökte läsa böcker om grupp 8 (herregud vad tråkigt) och när mina största stilidoler var Penny i Forrest Gump och Pam i the Doors-filmen från -91. Men låten är bra oavsett!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar