hoppet är inte ute

När jag nu inte lyckats med att få en melodifestivalintresserad son (eller som han själv uttryckte det: Jag tycker faktiskt inte om melodifestivalen mamma, det är DU som gör det) så gläder det mig att mitt andra barn redan vid så låg ålder förstått spektaklets storhet. Hon har nämligen, till skillnad från de andra kvällarna den senaste veckan, inte yttrat ett enda skrik samt vägrat somna in förräns allt var över. Jag tror att hon, liksom jag, inte ville missa att se Sverige ta hem segern.

Äntligen säger jag!

(Liv hade dock också, liksom jag, skämskudden till hands, helt pålitlig är hon ju inte den där Loreen).