den jag inte är

I samband med att jag börjar knyta ihop säcken gällande studierna börjar tankarna virvla på vad jag ska göra med de eoner av tid jag kommer få när jag slutat plugga. Den mesta tiden kommer förvisso ätas upp av saker som att barnen kommer få ytterkläder som är lagom eftersom någon ser över och köper det, att vi kommer börja återvinna soporna som tagit över källaren och att vattna blommorna oftare än 1 gång/v. Jag tänkte också att vi skulle börja tvätta bilarna. Men lite tid kanske det ändå kommer finnas över?

Jag tänker på min fritid och inser att jag sedan vi flyttade till Vetlanda har ägnat mig åt en del märkliga saker. Jag har nog inbillat mig att jag gillar det, eller så var det så att jag gillade det i brist på annat eller kanske för att jag var övertygad om att barnen skulle bli mobbade om vi inte gjorde alla de där sakerna alla andra gör. Så det känns lättare att börja i den änden.

Exempel på saker jag gjort som jag troligen aldrig mer kommer att göra: 
- Gå på cruising.
- Gå på speedway.
- Gå ut (på krogen alltså).
- Träna Crossfit.
- Gå på kosläpp, traktorrace och liknande jippon.
- Anstränga mig för att bli vän med barnens kompisars föräldrar.

Exempel på saker jag saknat och/eller gärna skulle göra mer av:
- Träffa vänner på det där barnvänliga sättet där barn inte måste vara hos barnvakter alternativt bihang till de vuxnas nöjen.
- Yoga.
- Vara i badhus.
- Skriva.
- Planera roliga saker i ett/par år och sedan genomföra dem! T.ex. bröllop, resa, hund. Inte bebis, jag tror det är färdigt.
- Dansa.
- Besöka Vetlanda och Eksjö museums barnvänliga aktiviteter.

Jag är inte säker på ekvationen. Men jag är säker på att de här två åren med studier har fått mig att känna att det är inte jobbet som är livet (vilket jag på ett plikttroget lutherskt sätt tror jag sett jobbet som). Utan livet är det där runtomkring.