Att lära känna nya människor är faktiskt som vilken kärleksrelation som helst.
Först blir man sådär glad och förtjust och vill lära känna personen jättemycket jättefort.
Med förtjusningen kommer också våndan (vågar jag höra av mig fast det inte är min tur, ska jag spela sval, verkar jag för på, tänk om jag tycker mer om personen än den om mig) samt behovet av att vilja dela alla upplevelser med personen (det här måste jag berätta för X).
När man börjat få lite kläm på varandra kommer slutet på smekmånadsfasen då man får se sidor hos den andre man inte varit beredd på alternativt inte är riktigt lika förtjust i. Först då kommer egentligen svaret på den stora frågan - hur mycket kan vi stå ut med varandra/vilken typ av relation ska vi ha.
Jag är verkligen en sucker för förälskelse och att lära känna nya människor.
Det är så jävla härligt och spännande!
4 kommentarer:
Jag är exakt likadan. Men det är kul.
Ja visst är det =D
haha! va lustigt, så känner jag om dig! men jag har inte kommit till slutet av smekmånadsfasen än.. :)
Detsamma och nej, det har inte jag heller gulliga du! =)
Skicka en kommentar