Jag har så jävla svårt för när saker som bör vara logiska och värna vissa viktiga värden/principer slutar upp med att vara just logiska och värna vissa viktiga värden/principer. Det enda jag egentligen har svårare för är när ingen verkar bry sig om att det händer utan bara rullar med. Som en obehaglig futuristisk science fiction-lektyr. Jag tänker på det här när marknadsekonomiska principer får styra saker som torde innehålla så många fler aspekter än just de ekonomiska. Exempelvis diskussionerna som varit kring sjukvården och att vissa behandlingar är mer "lönsamma" än andra varför vissa (tanterna) inte får så bra hjälp eftersom man inte tjänar särskilt många ören på dem. Eller hur vissa företag kunnat ta sig in i det svenska skolväsendet och tjäna pengar på att unga får riktigt sunkiga utbildningar. Det är så ofantligt konstigt.
Och jag antar att det är här jag måste sticka in den obligatoriska jag-är-inte-ultraradikal-brasklappen, jag förstår konkurrensens principer, tycker faktiskt det är riktigt bra på många sätt att drivna människor kan få möjlighet att skapa verksamheter som fungerar bättre än de kommunala och få lite större handlingsutrymme (mitt nya favoritord) än när saker ska dras i långbänk i nämnder efter ledningar efter kommunbestämmelser. Men jag menar att vi har tappat huvudet.
Idag tänkte jag framförallt gnälla på SJ. Jag hörde en dokumentär idag om SJ:s "dynamiska biljettsystem" och blev så nedslagen att jag blev stående med målarpenseln i handen. Många är väl vi som reagerat på SJ:s ologiska prissystem. Det blev också tydligt i dokumentären där de frågade två resenärer som satt bredvid varandra vad de betalat för sina biljetter:
- 100 kr.
- 400 kr.
För exakt samma sträcka på exakt samma tid.
De gjorde en annan liten undersökning gällande hur biljettpriserna förändrades över tid för att visa på att även om man försöker vara logisk och fiffig och boka jättetidigt eller jättesent eller boka en längre sträcka (vilket ganska ofta visade sig bli billigare eftersom en biljett Göteborg-Stockholm var mer prisvärd än en biljett Skövde- Stockholm) så är systemet inte helt beräkneligt. Det visade sig att biljettpriset för sträckan Skövde-Stockholm skilde sig mellan 76 kr - 860 kr under de timmar sträckan kontrollerades denna aktuella undersökningsvecka. Varför är det då på detta sätt frågade de sig? Jo, förstår ni, SJ har starka förhållningsorder på sig att vara ett vinstdrivande företag som fyller tågen. Biljettpriser styrs av utbud och efterfrågan. Vissa avgångar är helt enkelt mer attraktiva och därmed dyrare. Dessutom; om man bokar sin biljett samtidigt som många andra bokar blir biljettpriset dyrare. Om lågprisbiljetterna tar slut blir biljettpriset dyrare. Systemet sades gynna de som kan kolla biljettpriser ofta, som är flexibla i när de kan förlägga sin resa och som ser en sport i att försöka "vinna över systemet". Dvs. nördar och studenter (min anmärkning, inte dokumentärreportrarnas).
Dessa principer är de som råder på en marknad och är kanske egentligen inte så konstiga. Men för en tjänst som innebär att människor ska ta sig från punkt A till punkt B, oftast vid en viss passande tid, fungerar det naturligtvis mycket dåligt. Det är ju inte precis så att man väljer att resa från punkt A till punkt C istället för det är billigare för personen som ska besökas bor likväl på punkt B. Det är kanske inte så att personer överlag ser det som en sport att få till pendlingen till jobbet eller att besöka sin släkt. De flesta människor tror jag snarare ser resande och pendling som en ganska viktig samhällsfunktion. För mig blir det konstigt, om en linje är hårt trafikerad, sätter man då inte in fler tåg? Investerar i större vagnar med fler sittplatser? Alternativt säljer sina biljetter tills de är slut och då nås resenären av ett meddelande att tyvärr, tåget är fullt? Det blir för mig också fullständigt ologiskt att resenären, pga. det här systemet, kan få en förstaklassbiljett billigare än en andraklassbiljett, allt för principen utbud-efterfrågan. Det är som att bröllopssviterna på hotellen skulle gå att få till ett billigare pris än standardrummen i november eftersom det är så låg efterfrågan på dem. Inte så troligt väl?
Så vad kan vi då göra om vi är människor som värdesätter att lägga vår tid på annat än att bevaka SJ:s tågpriser? Jo, vi kan ta flyget. Eller så kan vi ta bilen. Som kvinnan som intervjuades i reportaget sa: Eftersom jag aldrig vet hur mycket en biljett kommer att kosta funderar jag nu på att ta körkort.
Och så slutade definitivt kärlekssagan mellan tågresandet och miljön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar