nu blommar bofinken

När man går ut från sin bil där man lyssnat på Elvis Costellos Good year for the roses och kommer in på Maxi och hör att de där spelar Stefan Sundströms Fläder, den svenska cover på just den låten, och tycker detta är helfestligt och blir liksom lite glad för vad är oddsen för det liksom, då är det nära till hands att tänka att man måste ha ett tråkigt liv som tycker sånt är roligt. Men så tänkte jag inte idag. Jag har nämligen haft en kanondag med familjemys, träffat en saknad kompis, fyndat på Erikshjälpen och fått riva i trädgårdslanden ända tills min rygg pajade och ändå tyckte jag det var helfestligt.

Så istället tänkte jag: vad härligt det är att kunna uppskatta små saker.

Tänk att även jag håller på att förvandlas till en sån där överpositiv mindfullness-soctant. 

DET TRODDE NI INTE VA????