finkänslighet

Vi tog en vil igår hela familjen. Plötsligt får jag en känsla av att något inte är som det brukar.

Det är något med den där kalla handen som ligger på min höft. Den brukar väl aldrig vara kall? Något med den där ihopkrupna stilen och den tjocka stickade tröjan. Sen när brukade J ha stickade tröjor inomhus? Jag erinrar mig min mors senaste besök.

- Herregud, ni har ju iskallt härinne! gick hon runt och sa. I vanlig ordning tog jag det inte som ett sanningsenligt påstående utan som överdriven kritik så jag lade kanske inte så mycket vikt vid det.

- J, fryser du? känner jag mig tvungen att fråga (även om jag själv har svårt att tro det, jag ligger som vanligt nästintill naken med lite täcke på vaderna och svettas).

- Ja det är ganska kallt härinne faktiskt. Men det gör inget.

Att vara gravid är att vara en prinsessa på en liten ärt. Det är bara så lätt att glömma bort det.