Jag har väl aldrig sett mig som något stort fan av den amerikanska allt-är-upp-till-dig-oavsett-förutsättningar-och-bara-du-kämpar-går-det-bra-och-går-det-inte-bra-får-du-kämpa-hårdare-annars-får-du-skylla-dig-själv-mentaliteten.
Jag blev därför väldigt förvånad när jag idag kollade på Top Model och blev uppfriskad (!) av dialogen en av tjejerna hade med sin syster:
Toppmodell med tårar i ögonen -"Det gick bra i början men nu går det inte bra längre. Det blir inga bra bilder, jag vet inte vad jag ska göra..."
Syster med upprörd röst -"Ja men om det går dåligt får du kämpa mer! Kämpar du inte tillräckligt? Vadå, vill du inte vinna? Då måste du kämpa!"
Toppmodellen -"Ja. Jo. Jag får helt enkelt kämpa mer".
Slut på samtalet och modellen verkade inte alls särskilt nedslagen av detta.
En svenne (typ jag) skulle absolut inte sagt så till en person som var uppgiven! Jag skulle börja lalla om att du har en tillfällig svacka och det vore ju inte hela världen om du åker ut, du är ju bra på så mycket annat, du kan ta dig fram på andra sätt, blablabla.
Jag tror den amerikanska mentaliteten, oavsett vad man tycker om den, ger en annan näring till självförtroendet. En kämparanda. Och får människor att känna att de faktiskt själva kan kontrollera sina liv, förövrigt en väldigt viktig friskfaktor.
Och nu kommer ju någon säga "Men tänk på den tredjedelen i USA som är fattig och inte kan påverka sitt liv, hur tror du det känns att ha tre jobb och ändå inte kunna försörja sina barn".
Jajaja, orka det där politiska vänstertugget heeeeela tiden......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar