när miljömedvetenheten tar död på nånting roligt

Jag har alltid älskat paket. Ni vet, slå in paket, att se på när andra slår in paket, att öppna paket, att ge bort paket. Men något har hänt. Jag kan inte njuta av det längre och jag vet varför:

Det är ett sådant förbenat slöseri med papper.

SÅ onödigt att kvällen innan sonens födelsedag sitta och slösa upp 2-3 omslagspapperrullar som sedan bara ska slitas upp och slängas, det är ju, ur miljösynvinkel, inte klokt!

Så i år försökte vi oss på något lite mer miljövänligt; vi lämnade några presenter oinslagna. Vad är exempelvis meningen med att slå in en cd-spelare när Theo ändå inte har en aning om vad det är förrän vi visat honom? Han blev glad och nöjd iallafall.

(Herregud, här går jag i vårt sketna lilla radhus och är på riktigt nöjd över att jag besparat moder jord lite omslagspapper? Gode gud låt mig inte tänka för mycket på just detta faktum, det är ju nästan deprimerande).

I vilket fall: Grattis vår finaste lilla plutt på din dag, nu är du 3 fingrar!