Jag känner att jag kommit hem efter Peace&Love både musikaliskt och socialt berikad. Jag har upptäckt nya låtar, lyssnat på låtarnas texter (hallå, när gjorde jag det senast?), röjt (eller som jag sa till Theo: diggat, varpå han omedelbart började nicka med huvudet), nästan gråtit (mammagråt alltså, inte fjortisgråt) och umgåtts med så jädra bra människor. Såna där människor som definierar begreppet "högt i tak", med vilka man kan säga precis vad som faller en in utan att behöva oroa sig för att någon ska göra sig lustig på ens bekostnad, det finns alltid någon som ser till att det landar mjukt.
Min top-fem-lista över låtarna jag upplevde fredag-lördag kommer här:
1. Håkan Hellström – Kärlek Är ett Brev Skickat Tusen Gånger
2. Christian Kjellvander – Portugal
3. Ryan Bingham – Hallelujah
4. Mando Diao – Dance With Somebody - MTV Unplugged
5. Hoola Bandoola Band – Ingenting förändras av sig själv Jag kommer aldrig glömma kvinnan på 55-nånting i gråbrun page som formade händerna till ett hjärta åt Mikael Wiehe. (Det var dessutom en ganska spännande kontrast till den äldre kängpunkaren på kryckor som irrade runt på Bad Religion...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar