Jag blev riktigt provocerad idag när jag såg nyhetspanelen på SVT morgon.
Varför de diskuterade Michael Jackson förstod jag först inte (att han dött kändes konstigt nog helt obegripligt). Men sättet de diskuterade på föll inom de vanliga gubb-fascist-musik-tyckande-ramarna.
Michael Jackson skulle väl inte bli ihågkommen för så mycket för nån vidare musik har han ju inte gjort, mest skulle vi minnas att han var galen.
Jämförelsen med Elvis död var befängd.
Att Michael Jackson skulle ha gjort något som helst för att sprida den "svarta musiken" i världen var ju inte heller troligt enligt Göran Hägg, i alla fall inte i jämförelse med de gamla klassikerna inom jazzen. Louis Armstrong t.ex, där har vi en riktig musiker!
Men han är ju en pop-ikon i hela världen! Han fick in den här typen av musik på MTV och hitlistorna försökte den enda vettiga människan i tv-soffan (tänk att det allt oftare visar sig vara den liberala DN-skribenten).
- Ja men det där är ju så konstruerad musik, säger Stig Malm och viftar bort Michaels storhet som något modernt iq-befriat dunkadunka.
(Annat var det såklart på hans tid när man gjorde äkta musik genom att sitta och slå på stenar).
Jag tror gubbar (och kärringar för all del) i alla tider gjort anspråk på att den bästa musiken gjordes på deras tid. Eric Clapton, DET är musik det. Evert Taube, DET är musik det. Och sen ska man känna sig som en liiite sämre människa som inte förstår det. Men tidlöst eller ej - det är så otroligt osexigt, pinsamt och provocerande. Som om personer som levt längst kan bedöma vad som är bra och "äkta" musik och inte. Snacka om att vara mossig!
Nej jag var inte Michael Jacksons största fan men nog fan har han haft stor betydelse inom musikvärlden! LOVA att säga till mig om jag skulle bli en sån där musik-fascist på gamla dar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar