I julas var vi på bio i Vetlanda, jag och min karl.
Det var ganska mycket folk och J frågade om det var någon jag kände igen där (det var som sagt Vetlanda).
- Tja, en före detta granne. En gammal klasskompis till min syrra. Och en typ värstingkille som va jättestrulig förr, han har besöksförbud för att han slog sin förra tjej.
- Det är han va, sa J och pekade rakt på hans rakade bakhuvud några rader framför oss i salongen.
Är det inte lite tragiskt att vissa alltid kommer synas fast i en inte så positiv bemärkelse?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar